----Förlossningsberättelsen----
När Amelia bestämde sig för att komma ut:
Vaknade den 8 februari runt 3 tiden av irriterande smärta i nedre delen av magen. Gjorde inte så ont men tillräckligt för att jag inte skulle kunna somna om. Låg i sängen och vred på mig resten av natten. Kl 8 väckte jag Fredrik och bad han gå och värma några handdukar att lägga på magen. Han fick springa fram och tillbaka med handdukarna för att dom svalnade rätt så snabbt. Skulle till BM kl 11 men orkade inte åka dit för att jag hade varit vaken hela natten så Fredrik fick gå och ringa till henne och säga att vi inte kommer. Hon sa att vi skulle ringa till förlossningen för hon tyckte att det var dags för lite smärtstillande. Ringde till förlossningen runt kl 13 men varken jag eller hon tyckte att det var läge för det än. Hade inte så ont, det var mest irriterande smärta, ville bara sova. Somnade på soffan tillslut, fick sova i ca 1 timme innan jag vaknade av ett magknip igen.
Tiden rann iväg och jag tillbringade min eftermiddag framför Tv:n. Vid 19 tiden tjatade Fredrik på att jag var tvungen att äta något så vi gick upp till centrum och köpte en varsin pizza och hyrde film. På vägen upp så blev värkarna kraftigare. Vi fick stanna till lite då och då för att vi skulle kunna ta oss hem igen.
När vi kom hem och satte på filmen så kom värkarna med 8 min mellanrum och för varje gång dom kom så pausade Fredrik i filmen för att jag inte skulle missa något. Efter att ha tittat klart på filmen och OC så började det göra fruktansvärt ont. För varje värk som kom blev jag stel som en pinne, kunde inte koncentrera mig på andningen. Runt 22 så låg jag på golvet och nästan grät. Fredrik ville att vi skulle ringa till förlossningen men jag vägrade. Ville inte åka dit i onödan.
Kl 23 så kom Fredrik och sa att han skulle ringa till förlossningen och säga att vi skulle komma upp dit.
Kl 23.30 kom vi till förlossningen och dom kopplade in en CTG-kurva och tittade värkarna. Fick ligga där i en halvtimme med den. Var jävligt jobbigt att ligga på rygg, ville bara upp och gå för att jag hade så ont. Runt 00 kom hon och tog bort CTG och tittade på värkarna. Det första hon sa var att jag inte skulle komma långt på dom där. Sen kände hon hur mycket jag hade öppnat mig.
Hon vände sig till mig och Fredrik och sa att hon hade goda nyheter. Jag hade öppnat mig 8 cm Så det var bara att gå på toa och byta om och fixa med lavemanget så skulle jag få byta rum. Var helt chokade för både jag och Fredrik trodde att vi skulle få åka hem igen. Vi hade ju inte ens ombyteskläder med oss eller kamera. Skakade som ett asplöv så Fredrik fick stoppa upp lavemanget. Tur att vi är så bekväma med varandra.
Bytte sedan rum och fick lustgas. Blev helt snurrig av den så dom drog ner styrkan.
Hjälpte jättebra i början men sen var den bara i vägen.
Runt 01 så hade jag öppnat mig 10 cm och jag började svettas som en Gnu. Rocken var helt blöt och Fredrik stod och baddade mig med en handduk. Tillslut slet jag av den från honom och virade runt den som en turban. Dom hissade upp ryggstödet på sängen så jag kunde stå på knä och hänga över den när det kom en värk. Halv två kom dom in och tog hål på hinnan så att vattnet gick. Kände smärtan gå upp i ryggen på en gång. Konstig känsla men samtidigt häftigt.
Blev så jävla bajsnödig efter ett tag och skrek att jag var tvungen att gå till toan men det var tydligen krystvärkarna som började. Fortsatte att skrika att jag ville gå till toan men dom ville inte förlösa ett barn i toaletten sa dom :-)
Sen var det dags för att krysta. Var jätterädd för det under hela graviditeten hade jag målat upp en bild om att det skulle göra fruktansvärt ont. Vågade inte krysta så jag höll emot krystvärkarna så dom sa åt Fredrik att ta lustgasen ifrån mig. Tillslut tog jag mig tillräckligt med mod till att krysta och efter tre ggr så var hon ute Mamma och pappas sessa. Hur häftig känsla som helst när hon kom ut. Efteråt så skulle moderkakan ut. Hade läst att det kunde göra ont. Fick akupunktur i magen innan jag krystade ut den. Kändes inte att den kom ut. Fick sy rätt så många stygn efteråt men fick bedövning så det knappt kändes.
Sen var det mys med familjen innan dom tvingade mig att gå och kissa. Fan vad det svedd i såren.
Men all smärta försvann när jag såg ängeln sen.
Amelia
9 feb 02.10
3608g och 51 cm lång.
Vaknade den 8 februari runt 3 tiden av irriterande smärta i nedre delen av magen. Gjorde inte så ont men tillräckligt för att jag inte skulle kunna somna om. Låg i sängen och vred på mig resten av natten. Kl 8 väckte jag Fredrik och bad han gå och värma några handdukar att lägga på magen. Han fick springa fram och tillbaka med handdukarna för att dom svalnade rätt så snabbt. Skulle till BM kl 11 men orkade inte åka dit för att jag hade varit vaken hela natten så Fredrik fick gå och ringa till henne och säga att vi inte kommer. Hon sa att vi skulle ringa till förlossningen för hon tyckte att det var dags för lite smärtstillande. Ringde till förlossningen runt kl 13 men varken jag eller hon tyckte att det var läge för det än. Hade inte så ont, det var mest irriterande smärta, ville bara sova. Somnade på soffan tillslut, fick sova i ca 1 timme innan jag vaknade av ett magknip igen.
Tiden rann iväg och jag tillbringade min eftermiddag framför Tv:n. Vid 19 tiden tjatade Fredrik på att jag var tvungen att äta något så vi gick upp till centrum och köpte en varsin pizza och hyrde film. På vägen upp så blev värkarna kraftigare. Vi fick stanna till lite då och då för att vi skulle kunna ta oss hem igen.
När vi kom hem och satte på filmen så kom värkarna med 8 min mellanrum och för varje gång dom kom så pausade Fredrik i filmen för att jag inte skulle missa något. Efter att ha tittat klart på filmen och OC så började det göra fruktansvärt ont. För varje värk som kom blev jag stel som en pinne, kunde inte koncentrera mig på andningen. Runt 22 så låg jag på golvet och nästan grät. Fredrik ville att vi skulle ringa till förlossningen men jag vägrade. Ville inte åka dit i onödan.
Kl 23 så kom Fredrik och sa att han skulle ringa till förlossningen och säga att vi skulle komma upp dit.
Kl 23.30 kom vi till förlossningen och dom kopplade in en CTG-kurva och tittade värkarna. Fick ligga där i en halvtimme med den. Var jävligt jobbigt att ligga på rygg, ville bara upp och gå för att jag hade så ont. Runt 00 kom hon och tog bort CTG och tittade på värkarna. Det första hon sa var att jag inte skulle komma långt på dom där. Sen kände hon hur mycket jag hade öppnat mig.
Hon vände sig till mig och Fredrik och sa att hon hade goda nyheter. Jag hade öppnat mig 8 cm Så det var bara att gå på toa och byta om och fixa med lavemanget så skulle jag få byta rum. Var helt chokade för både jag och Fredrik trodde att vi skulle få åka hem igen. Vi hade ju inte ens ombyteskläder med oss eller kamera. Skakade som ett asplöv så Fredrik fick stoppa upp lavemanget. Tur att vi är så bekväma med varandra.
Bytte sedan rum och fick lustgas. Blev helt snurrig av den så dom drog ner styrkan.
Hjälpte jättebra i början men sen var den bara i vägen.
Runt 01 så hade jag öppnat mig 10 cm och jag började svettas som en Gnu. Rocken var helt blöt och Fredrik stod och baddade mig med en handduk. Tillslut slet jag av den från honom och virade runt den som en turban. Dom hissade upp ryggstödet på sängen så jag kunde stå på knä och hänga över den när det kom en värk. Halv två kom dom in och tog hål på hinnan så att vattnet gick. Kände smärtan gå upp i ryggen på en gång. Konstig känsla men samtidigt häftigt.
Blev så jävla bajsnödig efter ett tag och skrek att jag var tvungen att gå till toan men det var tydligen krystvärkarna som började. Fortsatte att skrika att jag ville gå till toan men dom ville inte förlösa ett barn i toaletten sa dom :-)
Sen var det dags för att krysta. Var jätterädd för det under hela graviditeten hade jag målat upp en bild om att det skulle göra fruktansvärt ont. Vågade inte krysta så jag höll emot krystvärkarna så dom sa åt Fredrik att ta lustgasen ifrån mig. Tillslut tog jag mig tillräckligt med mod till att krysta och efter tre ggr så var hon ute Mamma och pappas sessa. Hur häftig känsla som helst när hon kom ut. Efteråt så skulle moderkakan ut. Hade läst att det kunde göra ont. Fick akupunktur i magen innan jag krystade ut den. Kändes inte att den kom ut. Fick sy rätt så många stygn efteråt men fick bedövning så det knappt kändes.
Sen var det mys med familjen innan dom tvingade mig att gå och kissa. Fan vad det svedd i såren.
Men all smärta försvann när jag såg ängeln sen.
Amelia
9 feb 02.10
3608g och 51 cm lång.
