När William kom till världen!
7 november:
En helt vanlig dag i vår förutom att jag hade gått 11 dagar över tiden och var trött på att vara gravid.
Veckan innan låg jag sjuk och nu hade F blivit sjuk så han var hemma från jobbet.
Vi vaknade runt kl 8 på morgonen och gick upp och ixade A för att hon skulle till dagis. Lämnade av henne och gick till ICA och handlade goda frallor:-) Gick hem och tittade på "På smällen". En bra film det där.
Under filmen började förvärkarna krypa på. Hade haft sådana i två veckors tid. Som en lätt mensvärk. Berättade för Fredrik men vi hoppades inte på något för bebien vill ju aldrig titta ut.
Under dagen blev det mer och mer så vi ringde till barnvakten J för att hon skulle komma och ta hand om Amelia. Hon bor ju så långt borta så det var bät att hon sov hos oss.
På kvällen vid 19-tiden började det gå över till värkar mer så då började vi bli mer och mer säkra på att det verkligen var en bebis där som ville kika ut:-)
När vi satt och tittade på "bonde söker fru" så var det 5 min mellan dom men inte så att jag inte kunde hantera dom. Ringde till förlossningen och dom sa att vi kunde komma på kontroll. Väntade ett tag och Fredriks mamma kom för att köra upp oss.
Vi åkte upp runt kl 22 och jag blev undersökt kl 23.
Hade då bara öppnat mig 2 cm och ctg visade inte så starka värkar. Hon frågade hur det var med första barnet och eftersom jag öppnade mig fort då ville hon ha kvar mig. Vi tog en promenad men det var så kallt ute så vi gick in igen och då fick vi ett rum.
Fredriks mamma åkte och handlade kycklingsallad och nyponsoppa till oss.
8 november:
Kl 1 så kände hon igen och då hade jag öppnat mig 5 cm så då viste vi defenitivt att det snart skulle bli bebis...:-)
Vi satte och i väntrummet och tittade på Tv och under tiden så hörde vi alla bebis skrika, åhh, vad vi längtade då.
Saknade Amelia så otroligt mycket så jag hade svårt att släppa henne.
Hehe, sen bytte jag om till dom där sexiga kläderna på förlossningen..
Kunde fortfarande hantera värkarna och personalen tyckte jag var helt otrolig för det syndes inte på mig att jag hade ont. Dom kom och sa flera ggr att jag var tvungen att säga till om bedövning för att dom inte kunde se om jag hade ont:-) Hehe, stark finne som man är då.
Kl 4 å var det svårare att hantera värkarna så jag ville gå in i rummet igen. Väl där inne bad jag om lustgas å va skönt det var. Jag kunde slumra till mellan värkarna. Jag blev helt borta av den. Snurrade och bedövade jättemycket. Kände mig helt full. Under tiden undersökte hon mig och jag hade öppnat mig helt nu:-)
Låg kvar där inne medan hon höll på med sprutorna som jag och William skulle få efter förlosnningen.
Då började det trycka på jättemycket så nu fick hon inte gå ut:-) hehe, ville inte bli lämnad där.
Hade lite svårt att bestämma mig hur jag ville föda så jag fick byta ställing hela tiden. hängde över sängen ett tag men det gjorde så ont i ryggen så jag ville lägga mig. Fick en handduk runt huvudet som skulle svakla och Fredrik stod på sidan och stöttade mig. Hehe, kunde inte vara lätt för honom för jag ville bra försvinna därifrån. Fick panik av krystvärkarna, precis som med Amelia. Var rädd för att spricka lika mycket också. Men det gick smidigare den här gången. Låg på sidan och krystade fram vår ögonsten medan Fredrik höll om mig och jag kramade så hårt att han fick ont, hehe.
William föddes den 8 november kl 4.45
Sprack inget som tur var.
Han hade navelsträngen ett varv runt halsen.
Vilket vackert barn. Precis lika perfekt som sin storasyster.
Den här förlossningen var mycket smidigare men eftervärkarna... Ajaja, va ont jag hade. fick ta två alvedoner och en ibumentin var 4 timme...... Amelia var väldens lyckligaste storasyster när hon kom och hälsade på på BB. Hon var så glad och det kändes så bra att få hålla om henne.
Min familj är mitt allt...
Klarat mig med lustga på båda fölossningarna också:-D
